Föreläsare Klas Kullander

Artikel om forskaren Klas Kullander i UppsalaTidningen idag.

Klas föreläser även på vårt frukostmöte fredagen 21 september klockan 8-10 på Bryggeriet Ångkvarn.

Hälsa Uppsala arrangerar varje år flera frukost- och lunchmöten med inspirerande föreläsare. Denna höst inleder vi med en spännande föreläsning om hjärnan med Klas Kullander! Läs mer om Klas och hans arbete i artikeln nedan:

torsdag 20 september 2018

 

  • Klas Kullander är en av forskarna bakom studien. | Bild: Privat
  • Kunskap om hjärncellers koppling till ångest och rädsla kan bli ett värdefullt hjälpmedel inom psykiatrin. | Bild: Most photos

Letar sätt att stänga av ångest

Hur kommer det sig att vissa vågar mer än andra, och att en del har lättare att känna ångest? Enligt en ny studie kan en viss typ av hjärnceller vara en avgörande faktor. Klas Kullander är en av forskarna bakom studien.

Vad upptäckte ni?

– Vi såg hur stimulans av vissa nervceller i nedre delen av hjärnområdet hippocampus fick nervsignaler att processas annorlunda. De nervcellerna är kopplade till känslocentrum och deltar i upplevelsen av både ångest och rädsla. Efter denna upptäckt så ville vi veta vad som hände med beteendet både under av- och på-aktivering av dessa nervceller. Det har hittills gjorts få studier av nervceller i hippocampus och deras betydelse för känslolivet.

Hur har testerna gått till?

– Vi har främst testat hur möss reagerar på katthår – alltså hur dofter och minne är kopplat till ångest och rädsla och vilken roll nervcellerna spelar för beteendet. Genom att belysa cellerna och därigenom ”slå på” aktiviteten såg vi att mössen blev modigare och mindre benägna att reagera på katthårsdoften, och tvärtom när vi avaktiverade cellerna.

Vilka fler är inblandade?

– Det är ett samarbete mellan institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet och Brain Institute of Federal University i Brasilien, men själva kärnan i forskningen har dock varit här i Uppsala där vi har utfört de flesta tester. Studien är även en stor del av forskaren Sanja Miculovics avhandling som påbörjades för tre år sedan.

Varför är upptäckten viktig?

– För att få en större förståelse för hur cellernas aktivitet är kopplat till ångest och hur de olika hjärndelarna kommunicerar med varandra. Nästa steg för oss är att utföra liknande tester på djur vars hjärnor i högre grad liknar människans, och i vilken mån det går att dämpa ångestbeteende och rädsla relaterade till minnen och upplevelser. På sikt skulle detta alltså kunna vara ett värdefullt hjälpmedel inom psykiatrin och vid behandling av svår ångest.

Varför drabbas vissa av ångest och rädsla lättare än andra?

– Det handlar till stor del om genetik, men även om exponering för ångest under uppväxten vilket kan leda till förstärkta kopplingar mellan delar av hjärnan som hanterar känslor som rädsla och ångest. Det kan göra det svårt för cellerna att bryta inarbetade mönster – även vid stimulans. Förhoppningen är att vi i framtiden i alla fall ska kunna dämpa aktiviteten av ångestrelaterade minnen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *